Räddningschef Peter Nystedt gästade klubben måndagen den 27 augusti.
Peter beskrev initierat och engagerat hur den stora skogsbranden i kommunen startade den 14 juli och vad som skedde dag för dag tills släktningsarbetet avslutades den 9 augusti. Ett stort tack till Peter och 1500-1700 personer som medverkat i släktningsarbetet på olika sätt.
Vill du läsa en sammanfattning av Peters berättelse trycker du på rubriken ovan.
Peter har varit brandman i 37 år och chef de senaste åren och den största skogsbrand Peter har varit med om sträckte sig över 100 ha. Sommarens bränder sträckte sig över sammanlagt 9500 ha och är den näste största branden i Sverige.
14 juli – dag 1. Torråska tände 2 bränder. Helikopter och Ljusdals räddningstjänst 19 personer sattes i arbete.
15 juli 2 nya bränder
16 juli Vitmyra-Enskogen börjar brinna. Den branden kommer att bli den största. Räddningstjänstens resurser räcker inte till och länsstyrelsen kontaktas. Länsstyrelsen aktiverar MSB, som har utrustningsdepåer runt om i landet. Dessutom kontaktas hemvärd och andra kommuner för stöd.
17 juli Alla bränder sprider sig. Toppbränder, stark och växlande vindar försvårar släckningsarbetet. Utrustning såsom brandvagnar, slangar osv kommer till Ljusdal. Riksväg 84 stängs av.
18 juli Vattenbombplan kommer från Frankrike och Italien. (Om dessa resurser hade varit tillgängliga tidigare, hade släckningsarbetet kunna avslutat väsentligt snabbare. Ett vattenbombplan släpper 6200 l vatten – helikoptrar 500-1200 l.)
Vattenbombplanen används även i Härjedalen och varje kväll gjordes en prioritering av MSB var planen bäst behövdes dagen därpå.
Avancerad logistik med mat, drivmedel, utrustning osv.
Varje natt flög Kustbevakningen över området och tog foton med värmekameran vilket underlättade förmiddagens prioritering av insatser.
19 juli Yttre staben flyttar från Lassekrog till Färila pga av närheten till bränderna. Statsministern kommer på besök, varefter fler partiledare följer hans exempel.
21 juli Ca 6 byar evakueras. Kårböle var den största byn med sina 120 invånare. Alla vägar avspärrandes. Stor polisinsats för att förhindra obehöriga att komma in i brandområdet och de evakuerade byarna.
Frivilliga/volontärer anmäler sig, ca 1700 namn. Många hade svårt att förstå att de inte fick hjälpa till inne i bandområdet, vilket är förenat med livsfara om man inte är yrkeskunnig.
I huvudsak hjälpte de frivilliga till med transporter.
23 juli. Länsstyrelsen tar över ledningen, vilket skett enbart 3 gånger tidigare i Sverige. Skälet var inte att räddningsarbetet inte fungerande utan för att resurserna inte räckte till.
Ljusdals räddningstjänst fick återgå till ”normal” räddningstjänst förutom ett antal nyckelpersoner vars lokalkännedom krävdes.
Ett stort antal stabspersoner från Länsstyrelsen kom – ibland upp till 50-60 personer. Dessa var uppdelade i 9 olika avdelningar med ansvar för olika delar i räddningsarbetet.
Internationella resurser började komma in. Från Polen kom 140 brandmän med fordon och övrig utrustning. Fantastiska yrkesmän som var helt självförsörjande med tält osv.
Camp Färila byggdes upp, först i skolan sen byggdes en tältstad upp med ca 150 platser. Fullt utrustade tält som används i krisområden världen över. Användes för första gången här i Sverige.
24 juli Franska brandmän flögs in till Arlanda.
Färilafolkan + några tält förvandlades till ett mindre varuhus, helt på privata initiativ. Anna från Färila och Elias från Bollnäs var några av de första som startade insamling av olika förnödenheter. Initiativet spreds också som en eld. Privatpersoner och ett flertal företag bidrog till insamlade av förnödenheter av alla de slag. Logistiken fungerade perfekt. Befintlig ”personal” hade fullständig koll på vad som kom in och vad som gick ut och vad som behövde fyllas på. När släckningsarbetet avblåstes kom resterande förnödenheter till nytta för andra behövande bland annat hemlösa.
Stora logistikproblem fanns att lösa, hur få ut mat och utrustning till både människor och maskiner? Hemvärnet gjorde en betydelsefull insats.
Brandgator på 50-60 meter iordningställdes för att förhindra spridning bland annat räddandes troligtvis Kårböle av dessa. Först avverkades träden och all vegetation, sen transporterades det bort och därefter dränktes gatan med vatten .
Omkretsen kring brandområdena var 12,5 mil.
2-3 gånger fick helikoptrar omdirigeras till nya bränder, som lyckligtvis snabbt kunde kontrolleras.
2 augusti börjar allt se bra ut. Men tackar nej till vattenbombplanen. Avtackning av de internationella personalen. Många vänskapsband knöts och flertal önskade att återkomma för rekreation nästa år.
9 augusti kl 16.00 avslutas räddningsarbetet och markägare tar över ansvaret. Mellanskog, Sveaskog och Holmen har tagit ett varsitt ansvarsområde.
Lite fakta
46 000 portioner mat
60 mil slag
15-1700 engagerade personer.
Insatser från Polen, Danmark, Finland, Frankrike och övriga Sverige.
14 flygplan och helikoptrar från Sverige, Italien, Frankrike Portugal och Norge.
9500 ha skog brändes ned.
Ingen permanentbostad kom till skada.
30 tal andra byggnader, som jaktstugor, uthus mm.
Vad händer sen?
Ersättningsfrågor i alla former
Hantering av utrustning
Information
Analyser på olika nivåer
Kostnadsberäkning. Branden i Västmanland kostade 16 milj/dygn exkl bränd skog.
Vi tackade och bockade för en initierad och tydlig information av Peter.
